Personakt Antavla

VIII:225 Leonard Magnus Uggla

Blev 71 år.

Far:IX:449 Fredric Uggla (1688 - 1734)
Mor:IX:450 Anna Catharina Fahnesköld (1690 - 1735)

Född:1722-03-17 Södra Dingelvik
Död:1794-01-16 Kristinehamn

Familj med Anna Märta Taub af Odenkat (1721 - 1805)

Barn:
Anna Christina Uggla (1745 - 1772)
Maria Uggla (1747 - 1816)
Carl Fredrik Uggla (1748 - 1829)
Eleonora Uggla (1749 - 1811)
Leonard Magnus Uggla (1755 - 1822)
Carolina Uggla (1764 - )
Fredrika Uggla

Familj med VIII:226 Annicka Andersdotter (~1722 - )

Barn:
VII:113 Magnus Leonardsson (1745 - 1795)

Noteringar


"Född 1722 var han vid denna tid i sin kraftigaste ålder. Djupt intresserad för allt nytt, som kunde lända till hans fosterlands förkofran och välfärd, inlade han hela sin starka energi vid befrämjande af hvarje allmännyttigt företag, som han såg i sin väg. Det passade sig nu så bra att han nyss förut slagit sig ner i Åmål, där han köpt en tomt vid södra åstranden nedanför Hålskogsbron (1), samt vunnit burskap som borgare i staden och som bäst var sysselsatt där med planläggandet af en verkstad för smidesmanufaktur "på tyska viset" enligt Weisnagels metod. Verksam och mångfrestande, beslöt han vid underrättelsen om Bergers märkliga upptäckt att genast taga sig an hans sak. Och när han en gång beslutat något dröjde han icke på steget. Till en början förmådde han bruksföreningen att anslå en årlig summa till aflöning af en verklig "doctor medicine" och icke en mer eller mindre olärd fältskär eller stadskirurg, och en doktor som skulle ha sin station i staden. Därefter vände han sig till sin vän och förtrogne, borgmästaren Anders Ekman, riksdagsfullmäktig för staden och liksom han inflytelserik medlem af mösspartiet. När denne var vunnen för saken gick det sedan lätt för honom att på allmän rådstuga förmå stadens invånare att lämna ett så stort tillskott till doktorslönen, att man kunde erbjuda Berger en fast årslön af 1,000 daler k. m. - en "erkläcklig" summa vid denna tid. När detta sålunda var väl beställdt, ingingo de till Kongl. Maj:t med en underdånig skrifvelse, däri de begärde att Kongl. Maj:t ville fastställa stat för en stadsläkare i Åmål, hvilken ansökan genast bifölls och samma dag, den 9 febr. 1763, utfärdade Kongl. fullmakt för "fältdoctorn" Alexander Malachias Berger att vara "stadsphysicus i staden Åmohl".

Så långt var allt godt och väl. Men Leonard Uggla syftade ännu högre. Han hade stora vyer och var i detta, som i mycket annat, långt före sin tid. På samma gång som hälsobrunnen komme till stånd och en fast läkare blefve tillsatt ville han inrätta ett lasarett, "hwilket Christeliga wärck", ansåg han, "med tiden lände nödlidande jämn-Christne till hjelp och understöd". Men därtill fordrades penningar och mycket penningar. Detta innebar dock icke för honom något afskräckande. Mynt kunde man alltid få om man funne rätta vägen. Outtömlig på ideer, när det gällde att finna utvägar ur ekonomiska trångmål, var han också snart på det klara, huru man borde gå till väga, därest man icke kunde göra sig räkning på några bidrag af allmänna medel. Etthundrafemtio år före sin tid, föreslog han att man borde inrätta ett lotteri, benämndt "Sundhetslotteriet", hvilket skulle stå under ledning af en "Sundhets- och lotteridirektion". Dragningarna skulle äga rum i Åmål så ofta lotteriet hann kompletteras. Vinsten skulle afses uteslutande till understöd af sjuka och fattiga. Medgåfve de inflytande medlen större utgifter än som åtginge härtill, borde man för öfverskottet inrätta "ett litet lazarett". Stadens invånare trodde sig nu redan i andanom se hur detta reste sina murar och undrade sinsemellan hvar det skulle komma att ligga. Det skulle dock snart visa sig, att det hela tyvärr endast var en vacker hägring, som skulle försvinna i molnen.

...

Leonard Magnus Uggla var i mångt och mycket en märklig man på sin tid. Bruksfolket kallade honom "Klockar-Uggla", emedan han själf åtagit sig befattningen som klockare i brukskyrkan, hvilken han själf uppbyggt. I det föregående är nämndt att han vann burskap i Åmål och aflade borgareden inför rådhusrätten. Ehuru medlem af ridderskapet och adeln, ingick han vid 1762 års riksdag i prästeståndets änke- och pupillkassas högsta klass, då äfven klockare vid denna tid räknades till prästeståndet, samt inbetalade på ett bräde hela afgiften. Han kunde således sägas höra till tre stånd. Han afled i Kristinehamn 1794"

Källa: Inrikes Tidningar 1763 n:is 28, 35, 56 och 76 samt 1764 n:r 34. Lignell I:330 o. f. L. Dahlgren, En svensk herrgårdssläkt (1909) m. fl.